Välkommen till fortsatta föreläsningar med tema migration och flyktingmottagande!

Det anordnas en del träffar i kommunen under hösten!

Plats: Kulturhuset, auditoriet, Poseidons torg, Haninge

Tid: Tre fredagsförmiddagar i november och december.

Samordningsförbundet bjuder på frukost första halvtimmen. Därefter startar två timmars föreläsning/ samtal omkring respektive tema. Föreläsningarna arrangeras av Samordningsförbundet i samarbete med Haninges flyktingmottagning. Till dessa föreläsningar är volontärer och organisationer aktiva i samarbete om flyktingmottagandet inbjudna.

10 november, 09.30-12.00

Marcela Bravo, legitimerad psykolog/leg psykoterapeut med mångårig erfarenhet som behandlare inom BUP. Har utvecklat folkhälsoarbete inom föreningsvärlden, flyktingmottagandet, primärvården och psykiatrin.

Tema: Sambandet mellan migration, hälsa och integration. Hur kan vi stödja och underlätta nyanländas fokus på här och nu och kontakten med det nya samhället?

1 december 09.30-12.00

Najwa Kallass, psykolog och tidigare ansvarig för Syriska Röda Halvmånens psykosociala stöd. Najwa flydde till Sverige 2015 och är nu projektledare på Röda Korset.

Tema: Hur kan både civilsamhälle och professionella utgöra ett psykosocialt stöd för nyanlända på olika nivåer. Obs! Föreläsningen sker på engelska.

15 december 08.30 – 11.00

Madelaine Seidlitz är jurist på Amnesty International med ansvar för flyktingfrågor och migration samt med folkrättsfrågor kopplade till bland annat terrorism, tortyr, internationell straffrätt och medborgerliga och politiska rättigheter. Sedan många år arbetar hon med utbildning i asylrätt, migrationsrätt och mänskliga rättigheter och är författare samt medförfattare till böcker om den internationella flyktingrätten och asylrättslig prövning.

Tema: Det aktuella läget för flyktingar i Europa och världen.

Anmälan: Maila cecilia.vitblom@haninge.se senast 3 dagar innan mötet.

Advertisements

Kyrkovalet – hur tycker du kyrkan ska jobba med integration?

I söndags var jag (Samuel) på besök i Vendelsö kyrka och lyssnade på en “hearing” med de olika nomineringsgrupperna. Det är nämligen kyrkoval nu på söndag 17 september! Antalet röstberättigade är år 2017 runt 5,2 miljoner medlemmar. Om man är medlem och över 16 år så är man röstberättigad. Svenska kyrkan är med sina 6,3 miljoner medlemmar Sveriges största medlemsorganisation. Det som Svenska kyrkan gör och beslutar har stor påverkan i samhället.

publik

Jag var där för att höra hur de olika nomineringsgrupperna tycker kyrkan ska jobba med diakoni och integration.

De här nomineringsgrupperna (motsvarande parti) ställer upp i Haninge pastorat:

  • Borgerligt alternativ
  • FOG – Församlingsbor och Gemenskap
  • Socialdemokraterna
  • ELS – En lokal kyrka i skärgårdskommunen
  • Frimodig kyrka
  • Sverigedemokraterna

Det är flera nomineringsgrupper som man kan rösta på till stiftet och till kyrkomötet som inte ställer upp lokalt i pastoratet. De enda partierna som ställer upp också som nomineringsgrupp är Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

För att se vilka nomineringsgrupper och kandidater du kan rösta på i de olika nivåerna (församling, stift, kyrkomötet) kan du gå till den här sidan.

Vid hearingen presenterade varje nomineringsgrupp sig själv och vad de vill göra i kyrkan och hur de vill att kyrkan ska fungera i framtiden. Jag ställde följande fråga:

Hej,

Jag är med i nätverket Ett öppet Haninge. Vi vill välkomna de flyktingar och nya som kommit till Haninge.

Jesus stod på de utsattas sida. Han tog tydlig ställning för fattiga, kvinnor och andra folkgrupper i den kända liknelsen om den barmhärtiga samariten.

Som vi har hört i gudstjänsten så är diakonin central i kyrkans verksamheten. Det ligger i kyrkans DNA att stå på de utsattas sida. Ja, även i syföreningens verksamhet så hjälpte de utsatta som vi fick höra tidigare.

Min fråga till er är: hur vill ni jobba med att välkomna nyanlända? Och hur tycker ni kyrkan ska jobba med utsatta i samhället?

Om alla vill svara så ska jag sammanfatta det på vår facebooksida och hemsida.

Nedan följer svaret från de olika nomineringsgrupperna och korta kommentarer från mig. Det finns många andra frågor att grotta ner sig i. Om man vill så kan man göra valkompassen på Dagens hemsida.

De olika nomineringsgruppernas svar

hearing

Frimodig kyrka

För Frimodig kyrka är det självklart att kyrkan ska engagera sig för de utsatta. Det ingår i Jesus uppdrag. Jesus lyfte explicit fram flyktingar och vikten att hjälpa dem. Alla människor har samma värde och är skapade till Guds avbild. Det är viktigt att kyrkan fokuserar på barmhärtighet först och inte låser sig vid legala restriktioner. Rent konkret kan arbete för utsatta och flyktingar handla om att hjälpa till med mat, soppkök, att öppna upp kyrkan, integrera svenskar, arbeta med språkcaféer, låta kyrkan vara öppen och välkomnande.

I deras presentation på församlingens hemsida så lyfter de fram att “Kyrkan ska värna om de svaga och försvarslösa.”

Läs mer på Frimodig kyrkas hemsida.

Borgerligt alternativ

Borgerligt alternativt lyfte fram de saker som församlingen jobbar med idag. Då har det handlar om språkcaféer, samlat in kläder (när det kom många flyktingar till Sverige under 2016-2016), att ha öppet i Kryckan för att servera mat. De menar att det är viktigt att skilja på samhällets roll och på kyrkans roll. De verkade stolta och glada över det arbetet som församlingen jobbar med idag. Jag förstod det som att de vill att kyrkan ska fortsätta med den verksamheten.

I deras presentation på församlingens hemsida så lyfter de fram “Satsning på kyrkans hjälparbete.”

Läs mer på Borgerligt alternativs hemsida. Där skriver de bland annat att de vill “Anställa fler inom vårt eftertraktade hjälparbete (diakoni), för att hjälpa äldre, sjuka, ensamma, hemlösa och utsatta.”

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna är positiva till att kyrkan engagerar sig i asylfrågor och språkcaféer. Man ska inte göra skillnad på människor. Det är viktigt att stå upp för asylrätten. Kyrkan ska hjälpa alla i nöd.

I deras presentation i början av hearing la de stor vikt vid människors lika värde och asylfrågor.

I deras presentation på församlingens hemsida så lyfter de fram “Solidaritet och alla människors lika värde ska gälla överallt i samhället, inte minst i kyrkan. I Apostlagärningarna framgår att människor delade ut det man hade åt alla, efter vars och ens behov. ”Gör inte skillnad på människor” står det i Jakobs brev.”

Läs mer på Socialdemokaterna i Haninges hemsida. Där lyfter de “Stärkt socialt arbete – fortsatt arbete till stöd för flyktingar och nyanlända”

FOG – Församlingsbor och Gemenskap

FOG tycker att de tjänster som inte är tillsatta i diakonin måste tillsättas snabbt. De tycker det är viktigt att stärka Kryckan. Det är bra om man kan använda volontärer som kan hjälpa till med språkcafér.

I deras presentation på församlingens hemsida så lyfter de fram “Vi tror på en öppen och välkomnande kyrka som behövs i samhället och en kyrka som växer och har framtidstro”

Läs mer på FOG:s hemsida. Där skriver de “Arbetet med socialt utsatta människor inom diakonin är särskilt viktig och ska utvecklas inom nuvarande ram såsom till exempel den sociala hjälpverksamheten i Kryckan, men även i andra delar av vårt pastorat. […] Vi vill öka möjligheten och göra det mer naturligt för fler att engagera sig. Särskilt viktigt är detta gentemot nyanlända och exempelvis genom att hjälpa till med språkkunskaper.”

ELS – En lokal kyrka i skärgårdskommunen

ELS tycker att kyrkan ska vara ett stöd till samhället men inte ersätta eller sätta sig över samhället. De tycker det är självklart att alla har lika värde. De tycker att det ligger i kyrkans själ att ställa upp och hjälpa andra och är positiva till integrationssatsningar och diakonalt arbete. De har också kontakt med Dalarö för integration och tycker deras arbete är bra.

Det går att läsa vidare om deras presentation på församlingens hemsida.

Läs mer på ELS:s facebook-sida. Där lyfter de att kyrkan ska välkomna alla till en trygg och kärleksfull gemenskap.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna säger att de inte har en avvikande uppfattning om allas lika värde. De tillägger dock att det inte kan vara kyrkans uppgift att ta hand om alla i världen. De verkar inte vilja att kyrkan ska jobba alls med intregration.

De verkade inte vara insatta i vad församlingen gör för arbete. (Alla andra nomineringsgrupperna lyfte på ett eller annat sätt det diakonala arbetet i Kryckan eller språkcaféer).

Eftersom de också är ett parti i kommunfullmäktige i Haninge är det intressant att se vad de gör i kommunpolitiken.

Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna (som inte ställer upp i kyrkovalet) var de enda partierna som röstade emot byggandet av modullägenheter för de nyanlända som anvisats till Haninge. Det andra politiska partiet som också ställer upp i kyrkovalet – Socialdemokraterna – röstade för byggandet av bostäderna.

De har också delat ut flygblad i protest mot planer på byggandet av bostäder för ensamkommande barn inför ett informationsmöte och uppmanat folk att komma dit för att protestera. Flera högerextrema grupper hade mobiliserat inför mötet som spårade ur.

I deras förslag till mål och budget så skriver Sverigedemokraterna att “Samtidigt bör kommunen minimera inflyttningen av personer som riskerar att bli en belastning för kommunen.” Haninge kommun ska alltså inte vara öppen för de personer som typiskt får hjälp av kyrkans diakonala arbete i Kryckans verksamhet. Det är det partiet som vill ge allra minst av alla partier i kommunfullmäktige i sitt förslag till budget till socialnämnden (vars verksamhet stödjer just utsatta människor).

Läs mer på Sverigedemokraternas hemsida.

Vart och när kan jag rösta?

Om du är medlem så bör du ha fått ditt röstkort på posten. På valdagen 17 september kan du rösta på flera platser. Här är de som står i mitt röstkort (men det är inte alla vallokaler):

  • Handen – S:t Eskils kyrka (Runstensvägen 14). Öppettider 09:00-11:00, 12:00-16:00
  • Västerhaninge – Västerhaninge församlingshus (Kyrkvägen 7). Öppettider 09:00-11:00, 12:00-16:00
  • Vega – Måsöskolan (Måsövägen 3). Öppettidder 12:00-16:00
  • Ornö – Ornö församlingshem. Öppettider 09:00-11:00
  • Utö – Utö kyrka (Kyrkviken). Öppettider 09:00-11:00

OBS! Kolla ordentligt på öppettiderna eftersom vallokalerna bara är öppna några timmar.

Församlingens arbete idag

Kryckan

Österhaninge församlings hemsida går det att läsa:

Kryckan är Österhaninge församlings mötesplats för daglediga, hemlösa, missbrukare och människor som är utsatta i samhället. På Kryckan kan man alltid få en kopp kaffe och värme. Här serveras frukost och lunch och det finns möjlighet att träffa andra människor. Vi har tid för samtal, både spontant och enskilt i samtalsrummet. Vi erbjuder även dusch och rena kläder för den som behöver. Varmt välkommen!

kryckan

Personal och frivilliga driver arbetet i Kryckan. De hjälper till på många sätt som t.ex. genom att tillhandahålla dusch och tvättmaskin, hjälper till i kontakt med socialvård och sjukvård och hjälper till med kläder och hygienartiklar. I församlingsbladet så går det att läsa om verksamheten i Kryckan:

– Våra gäster säger ofta att de får omtanke här. Kryckan är ett av de få ställen där de känner sig respekterade som människor. Kramar och respekt, det är det viktigaste. Det får de inte på andra håll i samhället. Här finns tid för samtal och omtanke, säger Carina.

Carina, Katija, Yngve och Leif jobbar på Kryckan tillsammans med ett varierande antal frivilliga. De möter en blandning av människor med olika behov – hemlösa, alkohol- och drogberoende, ensamma och utsatta. Här är man välkommen även om man är påverkad, men man får inte ta in någon alkohol eller droger i lokalerna. Det är viktigt att man kan uppföra sig, respektera varandra och lyssna på personalen.

– Det är också många pensionärer och daglediga som kommer hit och tar en kopp kaffe. Det är lite som att gå till ett vanligt fik, med skillnaden att här kan man sätta sig och prata med vem man vill, oavsett om man känner varandra eller inte. Och det finns tid till det – det är en trivsam atmosfär, säger Leif.

[…]

Christer har besökt Kryckan under många år. När vi träffas har han varit nykter i tre veckor, men säger att det inte är så lätt. Kompisarna som han bor tillsammans med är aktiva missbrukare.

– Det är hopplöst att bli drogfri där. Jag ska försöka ta mig därifrån.
– Kryckan har blivit en fast punkt. Jag är själsligt beroende av Kryckan, det är en del av mitt liv. Här kan jag umgås med kompisarna lite också, det kan jag inte göra när jag går ut härifrån, för då är de ofta fulla eller påtända. Att vara nykter blir väldigt ensamt när man inte platsar i den sociala delen.

Var hittar du stödet?
– Jag går på samtal på beroendeenheten på kommunen, försöker knyta ihop vissa ändar. Men nu är det lite kämpigt, kroppen börjar göra sig påmind. Christer hoppas att han ska få hjälp att komma till ett annat boende och att så småningom hitta ett arbete.
– Att ha ett arbete blir en hjälp, men man måste ändå ha en viss stabilitet innan man börjar. Jag växlar mående flera gånger om dagen. Jag måste avvakta lite och kanske försöka hitta timvikariat till sommaren. Den här gången vill jag få hållbarhet i det här, samtidigt som jag ibland tror att det aldrig kommer att gå.
– Jag vill framhålla personalen här på Kryckan, de är helt otroliga utan att säga för mycket. Jag vet inget ställe som funkar som Kryckan, och jag har ju sett en hel del.

Mötesplatser

Församlingen jobbar som sagt redan med språkcafé. De har ett i Jordbro kyrkan. Det går att läsa mer om de olika mötesplatserna och språkcaféet på hemsidan.

Kyrkan på stiftsnivå och riksnivå

Det mesta av det diakonala arbetet sker lokalt på församlingsnivån.

Svenska kyrkan Stockholms stift har också mer information om diakoni och migration. På Stockholms stifts hemsida går det att läsa om:

Svenska kyrkan har också tydligt tagit ställning i samhällsdebatten för utsatta grupper. Mest kända är:

  • Påskuppropet 2005. Tillsammans med andra kyrkor genom Sveriges Kristna Råd så ställde Svenska kyrkan krav på regeringen att föra en mer human asylpolitik. Uppropet skrevs under av mer än 157 000. Uppropet fick effekt också!
  • Juluppropet 2016. Ett nytt upprop för att regeringen ska jobba för en mer human migrationspolitik. Bakom initiativet står landets kyrkor genom Sveriges kristna råd. Juluppropet uppmanar regeringen att ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro, ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv och undanröja praktiska hinder mot familjeåterförening

Se den korta filmen med ärkebiskop Antje Jackelén där hon talar om Juluppropet

Avslutning

Svenska kyrkan jobbar mycket med utsatta människor, vare sig de är födda i Sverige eller har bakgrund i något annat land. Men det är viktigt att läsa mer vad alla nomineringsgrupper vill för det är inte alla som ser det som en självklarhet att kyrkan ställer upp för utsatta i samhället. Om du vill att kyrkan ska fortsätta jobba med utsatta grupper och engagera sig i asyl, migration och integrationsarbete så finns det flera nomineringsgrupper som vill att kyrkan ska fortsätta med det arbetet.

Återigen vill jag tipsa om valkompassen på Dagens hemsida.

Nu när du fått den här sammanställningen hoppas jag du har fått tillräckligt med information (och länkar som kan hjälpa dig mer) så att du vet vilken nomineringsgrupp du vill rösta på.

Trevlig och givande volontärträff

I onsdags den 6 september bjöd kommunens flyktingsamordnare in civila samhället för att vi alla informerar varandra om vad som händer kring flykting- och integrationsarbetet, dels det som kommunen gör med bostäder och etablering och dels vad de olika föreningarna, organisationerna, nätverken och engagerade privatpersonerna gör. De här volontärträffarna är civilsamhället själva som bestämmer över, vad som ska diskuteras och hur man vill använda forumet. Kommunen hjälper mest till med lokaler, fika och ger en del information. Men det är civilsamhället som driver frågorna.

Det var en bred uppslutning från olika håll och kanter:

  • Privatpersoner som hade varit engagerade i evakueringsboendena i kommunen
  • Röda korset
  • Rädda barnen
  • Diakoner från Svenska kyrkan
  • Socialsekreterare i kommunen
  • Leadon
  • ABF
  • Dalarö för integration
  • och så vi i Ett Öppet Haninge

Det var mycket som hade gjorts under årets gång och under sommaren. Det var språkcaféer i Jordbro kyrka, språkcaféer i Röda korsets verksamheter, bostadsfrågan som Dalarö för integration jobbar med, mycket med in- och utflyttning, mötesplatser, picknick och fika.

Det finns nu också kontaktpersoner för en del kommundelar:

  • Handens kontaktperson är Matts Wallin som också är engagerad i Röda korset
  • Brandbergens kontaktperson är Samuel Skånberg (jag) som också är engagerad i Ett Öppet Haninge
  • Jordbros kontaktperson är Janine Wenzel som jobbar i Jordbro kyrka

Vad händer mer i kommundelarna?

Handen

Nya tillfälliga bostadsområdet för de nyanlända blir klart i september.

Volontärverksamheten är igång. Det finns kontakt med de nyanlända som bor i de nya lägenheterna. De är runt 10-12 aktiva. De flesta engagerade i Röda korset men det finns också folk från Svenska kyrkan som är med.

De träffas på måndagar varannan måndag. (Den senaste var 11 september 14:00-16:00).

Brandbergen

Tillfälliga bostäder har varit färdiga länge och det flyttade in folk redan i januari 2016.

Röda korset har läxhjälp varje vecka i biblioteket i Brandbergen. Några engagerade från Röda korset drev ett språkcafé i biblioteket just för att rikta sig till personer som ville komma just för att öva sig på att prata svenska men det språkcaféet ligger på is.

Den senaste aktiviteten var en picknick i somras som Ett Öppet Haninge anordnade.

Jordbro

Bygglov beslutades för några dagar sen. Bostäder ska byggas där enligt plan men det är alltså inte påbörjat än. Det planeras ett möte i oktober för att få fler till volontärgruppen.

Vendelsö

Ett 20-tal bostäder ska byggas enligt plan till familjer, par och ensamstående. Bygglov har beslutats.

Västerhaninge och Tungelsta

Planering pågår men det är inte så nära i tiden att det är aktuellt med bygglov.

Dalarö

På Dalarö så planeras det inte några bostäder för nyanlända som kommunen har ansvar för. Men däremot så har nätverket mycket kontakt med de ensamkommande ungdomarna som bor i området.. Dalarö för integration har ett fantastiskt arbete på Dalarö vilket är känt och uppskattat på Dalarö. Läs gärna mer om Dalarö för integration här i den här intervjun.

Dalarö för integration planerar också en föreläsningsserie om frågor som kommer kretsa kring frågor som migration och integration. Vi återkommer med mer information senare.

Resten av kommunen

Flera nyanlända bor redan i andrahandskontrakt i lägenheter i alla kommundelar. Alla föreningar och volontärer är välkomna att bjuda dem som flyttat hit till sina verksamheter, hälsar kommunen.

Vad händer mer?

Det finns mycket som görs utöver det som har skrivits här. Kommunen har ett jättestort arbete med etableringen. Alla nyanlända läser SFI, samhällsorientering, har kontakt med arbetsförmedling, kontakt med socialsekreterare, skola och mycket annat.

Det finns andra initiativ också som SFI för föräldralediga som planeras dra igång. Det finns föräldrastödscirklar som startar i Jordbro och Brandbergen. Kompis Sverige har också ett arbete där nyanlända träffar och etablerar kontakt med svenskar.

Många kom på picknick för att lära känna nya vänner

I lördags eftermiddag anordnade nätverket Ett Öppet Haninge en picknick i Brandbergen. Det gjorde vi för att etablerade och nya Haningebor skulle kunna träffas och lära känna varandra. Intresset var stort och det var stor blandning på nya och gamla Haningebor.

Samuel Skånberg inledde med att välkomna alla och presentera nätverket lite kort.

1-cropped
Samuel berättar om Ett Öppet Haninge. Foto: Martin Smedjeback

Många av picknick-besökarna bodde i Brandbergen och flera var aktiva i Hyresgästföreningen. Ronny “Brandbergstomten” Johansson och Madeleine Palmgren presenterade Hyresgästföreningen och Dansbanan och vad de anordnar för aktiviteter i Brandbergen.

Matts Wallin och Pia Engström från Röda korset berättade om det arbete Röda korset bedriver. Fokus är mycket på integration genom språkcafé och läxhjälp men de har också en second hand-affär i Handen mittemot gamla kommunhuset. Och nu på sistone arbetar de med volontärgrupper som välkomnar nya Haningebor. Läs gärna mer om det arbetet här. Pia berättade också om Solängen multikulturella trädgårdsförening “odlingslotten”. Odling är något som engarade flera på picknicken 🙂

20771847_481638145534217_1767418751_o
Matts berättar om Röda korset. Foto: Frida Lyckinger

Det var blandat i åldrar från spädbarn till trogna hyresgästföreningsaktiva som varit pensionärer i många år. Det var folk från Brandbergen, Handen, Jordbro och andra delar av Haninge. Många var etablerade svenskar och andra var nya svenskar. Vissa kom från Syrien och andra från Georgien.

De veganska pajerna uppskattades och det arabiska kaffet med kadermumma passade bra till dadelbollarna. De syriska småkakorna och sockerkakan uppskattades av de äldre damerna.

4
Foto: Martin Smedjeback

Picknicken blev en riktig succé! Folk var glada för initiativet och undrade när nästa event kan tänkas bli. Så fortsätt följ Ett Öppet Haninge här på hemsidan eller på facebook.

”Jag hade bestämt mig för länge sen att aldrig göra militärtjänst i Syrien”

Nätverket Ett Öppet Haninge vill skapa mötesplatser mellan etablerade Haningebor och nya Haningebor. Vi vill lyfta fram integrationssatsningar som görs i Haninge av organisationer, föreningar, kommunen och av privatpersoner.

Vi vill också lära känna nyanlända och höra deras historier, om hur de hamnade i Haninge och vad de har för tankar kring livet.

Jag (Samuel) frågade en vän om han kände någon som är nyanländ och som bor i Haninge som skulle vilja ställa upp på en intervju. Min vän kände en sådan person. Som han sa ”jadå, jag känner en. Han pratar jättebra svenska och är en komiker”. På så sätt kom jag i kontakt med Alan*. Jag förstod snabbt att han var en väldig trevlig och behaglig person som skämtade i varannan mening och kunde prata väldigt bra svenska.

* Alan är ett fingerat namn eftersom han helst inte ställer upp med eget namn och bild

IMG_7581-30

Samuel

Berätta lite kort om dig själv!

Alan

Jag är 33 år gammal. Jag är uppvuxen i Aleppo i Syrien. Där jobbade jag som lärare och tolk. Min fru och vår son flyttade till Sverige 2014. I Haninge har jag bott sedan 1,5 år tillbaka.

Samuel

Vill du berätta mer om ditt hemland, vad du gjorde där, hur läget var där, osv.

Alan

Jag jobbade som sagt som engelskalärare och tolk. I närheten av Aleppo fanns det en lantbruksorganisation som jobbade med matsäkerhet. Det är den största i Mellanöstern. Jag gjorde tolkningsjobb för den organisationen.

Som tolk så hjälpte jag också utlänningar som var på besök och ville träffa oppositionen, för att hjälpa dem att förstå mer om regimen, om vilket liv vi har. Några kom från FN och några kom från Human Rights Watch. Det gjordes bl.a. en rapport om situationen i Syrien för kurder som en vän till mig som också var tolk hjälpte till att ta fram. Rapporten heter Kurds buried alive – stateless Kurds in Syria.

Samuel

Så det arbetet var hemligt, alltså? Regimen gillar väl inte sådana rapporter?

Alan

Exakt, det var hemligt.

Samuel

Vad var det som fick er att lämna Syrien?

Alan

Militärtjänsten var en av anledningarna. Jag har inte gjort militärtjänsten i Syrien (som är obligatorisk). Jag hade bestämt mig för länge sen att aldrig göra militärtjänst i Syrien. Jag är kurd och det var många kurder som dödades i militärtjänsten, även innan revolutionen. En av dem var en släkting till mig och andra kurder jag kände.

Rasism finns i hela världen, också i Syrien. Inom militärtjänsten finns det en rasism mot kurder. Man kan inte vara stolt över att vara kurd. Och en kurd kan dödas om han visar att han inte är nöjd.

Det här var alltså en av många anledningar till att jag inte ville göra militärtjänsten.

Så länge man har universitetskurser kvar så behöver man inte göra militärtjänst. Så jag såg till att ha några universitetskurser kvar som jag inte gjorde prov på. Om man inte gjorde provet så har man en chans att göra provet igen nästa termin.

Det var krig nära Aleppos enda flygplats mellan regimen och oppositionen. Det var kaos i Aleppo. Så vi bestämde oss för att gifta oss fort och flytta från Aleppo. Då flyttade vi till norra Syrien.

Jag hade några ämnen kvar innan jag kunde få min examen som lärare. Så min plan var att klara av kurserna så att jag kunde få ut min examen innan vi lämnade Syrien. Jag var rädd att jag inte skulle klara det. Det var min sista chans innan vi flyttade från Syrien. Och det var farligt runtomkring universitetet. Men det gick bra och jag klarade alla kurser.

Så vi reste först till min frus by, sen till Turkiet, sen från Turkiet till Grekland. Och vi har åkt dödsbåt från Turkiet till Grekland. De sa att de max skulle ta 1,5 timme. Men vi var i vattnet från åtta på morgonen till fem-sex på kvällen. Det var så varmt i juli! Sen var vi en månad i Grekland. Det kostade mycket i Grekland. Sen betalade vi til smugglare för att åka till Sverige. Åkte flygplan från Rhodos till Sverige.

Vi betalade 11 000 euro för fejkade pass. De fejkade passen var så fula och dåligt gjorda! Så jag var väldigt orolig innan vi steg på planet. Jag svettades mycket och jag skakade för att jag var så rädd för att de kanske skulle hitta oss på flygplanet. (Jag mådde dåligt för det här efteråt, i kanske två år). För vi hade slut på pengar. Om det inte hade lyckats så hade vi varit fast i Grekland.

Samuel

När kände du för första gången ”det kommer ordna sig”?

Alan

När flygvärdinnan sade “välkommen till Borlänge”. Vi var rädda hela tiden. Många flyktingar berättade att om man landade i ett annat land, som Frankrike så blev man gripen. Och om man fastnar i andra länder är det slut.

Etablering finns inte i hela Europa. Gå i skolan, osv. Tyskland började med det för nåt år sen. De hade inget sånt, ”vi välkomnar dig”, gå i skola, lära dig språket. Sverige är väldigt bra på det sättet. Det finns en etablering här.

I många länder flyttar de flyktingar till områden där många inte får stanna i landet. Det är bara höga hus och som är som egna samhällen. Det är droger och massa problem. Det blir slut för barn och för vuxna. Framtiden försvinner.

Samuel

Många personer kanske undrar: varför tog du inte flyget? Försökte du köpa en biljett?

Alan

Det är faktiskt en bra fråga!

Nu finns det flera miljoner fattiga flyktingar i Turkiet, Libanon, Jordanien och Irak. De är där inte för att leva, de är där för att dö. Hela världen vet det.

De som kommer till Europa betalar mycket pengar. T.ex. så kostade en månad i Turkiet och en månad i Grekland 4000 Euro. Och pengarna till smugglarna kostade 11 000 euro. För alla de här pengarna kunde man köpa en liten lägenhet för på många ställen. Eller betala till kommunen. Men många länder vill inte ha flyktingar. Även i Syrien, är det många som inte vill ha flyktingar från t.ex. Irak och Palestina.

Det behövs en mycket annorlunda mentalitet. Att tänka att en flykting är någon som ska komma till min kommun och dela luft, gräs, lekpark, bio, tåg, och ska få lite pengar från kommunen för att klara sig i början från vår skatt. Och att de ska få samma sjukvårdsförsäkring som vi har fått som vi har kämpat för. Det är svårt för många att gå med på.

Därför får man inte visum.

Om du har visum kan du flytta. Min granne har flyttat från Syrien. De fick visum. Kyrkan hjälpte till på något sätt. De tog flyget från Syrien. Men de allra flesta får inte visum. Och om en man inte gjort militärtjänst, då får man inte flytta från Syrien. Så det var ändå inte aktuellt för oss.

Turkiet öppnade gränserna och tog emot jättemånga flyktingar. De byggde färdiga tält med bättre golv, vatten, el och allt. Vi visste inte varför Turkiet skulle välkomna så många. Vi trodde det var välkomnande och på grund av revolutionen. Men det var för att Turkiet skulle använda oss flyktingar för att tvinga EU att Turkiet skulle komma in i EU. Annars skulle Turkiet hota att öppna gränsen mot EU.

Samuel

Hur var det att söka asyl i Sverige? Hur lång tid tog det?

Alan

Vi ansökte i Gävle. Men det var dåligt för på de andra kontoren i Sverige fick man vänta 3-4 månader för att få intervju. Men i Gävle behövde man vänta minst 7 månader. Så vi bodde i ett flyktingläger under den tiden. Vi fick reda på att vi skulle få intervju efter 7,5 månader. Under den tiden så bodde vi dels på flyktingläger och dels i en liten lägenhet. Sen hade vi intervjun. Sen tog det oss 4 månader för att få beslut. Så efter ungefär ett år så fick vi veta att vi fick uppehållstillstånd.

Då fick vi höra att ”nu kan ni hitta en bostad och flytta härifrån”. Men vi hittade ingen plats. För många bostäder krävde att man hade inkomst. Man får ungefär 6500 kr per månad som etableringsersättning om man deltar 100% i aktiviteter som t.ex. skola och praktik och träning för jobb. (Om man däremot är hemma med barnen t.ex. så får man mindre pengar). Om man bor i migrationsverket lägenhet kan man inte börja etablering. Man kan inte börja skola (SFI), eller arbetsförmedlingens aktiviteter.

Sen fick vi brev att Haninge kommun välkomnade oss till en lägenhet. Så vi åkte till arbetsförmedlningen och fick adressen och datumet. Det var bra för vi ville plugga i Stockholm. Vi har i Haninge nu klarat 7 nivåer på drygt ett år. I Avesta tar det längre tid. Det finns mer skolor och lärare här.

När vi kom till kommunen, då fick vi reda på att det var i andra hand och att det var två år. Så efter två år behöver vi hitta en lägenhet. Nu har det gått 1,5 år sedan vi kom till Haninge.

Vi står i många bostadsköer i Stockholm. Jag står i ungefär 8 och min fru i några färre. I början ringde vi. Då sa de “ring igen om 8-10 år”.

Men jag har en annan lösning! Jag ska köpa lotto! Jag har inte köpt någon förr, jag har sparat min tur i 33 år. Så jag tänker att om vi blir utan bostad då ska jag använda hela min tur-kredit 🙂

Samuel

Vad tycker du om det svenska samhället? Kulturen? Hur har du blivit bemött?

Alan

Vi har blivit bemötta mycket bra! Och folk är väldigt fredliga! Jag har inte träffat många svenskar. Men de flesta som vi har träffat var av de som har annorlunda mentalitet kring krig. De flesta som vi har träffat förstår nyanlända och främmande och förstår vad en människa betyder och vad som är ens människas värde. Jag har kämpat hela mitt liv för att räknas som en människa. Tidigare i Syrien för att jag är kurd, och nu i Sverige behöver jag kämpa mer för att räknas som en kommuninvånare som vilken annan som helst och inte bara som en flykting.

Att vara flykting, det är inte roligt. Det är inget man bestämmer sig för att göra. Det är inget som man gör för att njuta av. Att vara flykting i ett annat land, är kanske det sämsta som kan hända en levande människa. Det är så dåligt.

Samuel

Vad tycker du är det svåraste med att ha kommit till Sverige?

Alan

Att hitta bostad är svårt. Mycket svårt. Att få vänner är också mycket svårt. Det är svårt att få relationer med svenskarna.

De enda vänner vi har är från språkcafé och från när min fru var volontär i Rädda barnen. Det var en lekstuga för nyanlända barn. Det var så bra! Det lyckades så bra i Avesta kommun med det!

Men här i Haninge har vi inga svenska vänner.

Våra vänner från Avesta har barn som bor i Spånga. Så dem har vi lärt känna.

Och så har vi lärt känna en väldigt vänlig tjej i centrumvux som jobbar med projektet Kompis Sverige. Genom henne lärde vi känna trevliga vänner i Sundbyberg.

Samuel

Vad är det bästa med att ha kommit till Sverige?

Alan

De trevliga personerna vi har träffat!

Samuel

Vad är dina bästa råd till oss som bott länge i Sverige?

Alan

Tro inte allt som finns på TV. Det är inte lögn men det är inte hela sanningen.

Det bästa jag såg på TV var en föreläsning av Hans Rosling på UR. Av en slump såg jag programmet. Hans Rosling sade att det är bara 3% av flyktingarna som kommit till Europa. 97% dör långsamt i Turkiet, Libanon. De dör, de lever inte. Att leva är att tänka på framtiden. Varje dag blir istället sämre och sämre.

Men media pratar om 3% som att de ska ta över Europa.

Så TV ger inte hela bilden.

Samuel

Vad är dina bästa råd kring hur man välkomnar nyanlända?

Alan

Det är mycket bra om en svensk hjälper en flykting med språket. Inte sitta ner med en bok och grammatik. Utan prata om vanliga saker. En svensk kan inte förstå en flykting om de inte kan prata samma språk.

Så svenskarna behöver prata med nyanlända, träffa dem, lära dem om svenska samhället och språket. Det finns nu på den här gatan 20 familjer. Det är bara några av oss som pratar svenska. De hade varit lättare för de andra om de hade haft svenska vänner. De hade fått det lättare då på många sätt.

Samuel

Hur var SFI?

Alan

Perfekt! Bästa skolan jag har varit på i mitt liv! Bästa lärarna! Några från Sverige, en från Polen, en från Spanien, en från Finland.

I Avesta tar det lång tid för att flytta till nästa nivå. Men det är på grund av lärarbrist och platsbrist. Och det finns några skolor som inte är seriösa. Men vi hade tur. Rektorn för skolan är mycket bra.

Samuel

Hur är det med kurserna där man får lära sig om det svenska samhället?

Alan

Den här kursen heter ”det svenska samhället” och innehåller samhällsorientering. Där lär man sig allt om kungen, partier, skolor, sjukvård, barn, socialtjänst, allt! Men på arabiska. Det tar ca 6 veckor.

När vi gick den kursen var den mycket bra! Men nu är det många som inte lär sig. För de som fått projektet är privata företag som bara vill tjäna pengar. Det finns många exempel på hur privata företag bara tar pengar från arbetsförmedlingen. Många använder flyktingarna för att tjäna pengar. Det finns många exempel på företag som anställer flyktingar när de får stöd från arbetsförmedlningen. En granne har fått jobb inom restaurang men kontraktet är bara ett år. Så jag pratade med hans chef och sa att det skulle varit bra om min vän kunde få kontrakt på två år för då kan han tänka på framtiden. Men chefen sa “men han har bara etablering ett år”.

Samuel

Vad är dina drömmar? Vad har du för planer för framtiden?

Alan

Jag har funderat på att byta yrke. Det tar tre år för mig att få lärarkompleterande utbildning. Tre år kvar är ganska mycket. Så kanske att jag byter yrke när jag kan. Men jag vet inte vad.
Vi får se.

Men kring drömmar, det är svårt. Vet du varför det är svårt? Jag har bott i Syrien i 30 år. Våra drömmar kontrolleras av regimen. Så i Syrien kom vi till en nivå där vi inte kunde tänka på framtiden. Vi tänkte på dagen och morgondagen.

Jag oroar mig inte så mycket för jobb för det kommer nog gå bra.

Min dröm är att ha en bostad. Det kan vara första hand eller att låna och köpa en bostad. Bostad är viktigt. Om man inte har bostad kan man inte tänka på nästa steg.

Avslutande ord

Efter att ha ätit en väldigt god lunch som de lagat åt mig, druckit arabiskt kaffe och ätit vattenmelon och massa annan frukt så var vårt samtal slut. De visade mig sina odlingar de hade framför huset. De tyckte om väldigt mycket att odla och hoppades hitta någon annan plats där växterna får sol under större delen av dagen.

Alans fru berättade om basilikan att det var sort som de odlade för att den påminde henne om Syrien.

Återigen påminns jag om hur olika liv vi har levt. Omständigheterna gjorde att de kände sig otrygga i sitt hemland och flydde. Jag är själv oerhört tacksam att inte behöva vara rädd för mitt lands regering eller vara utsatt för rasism. Om jag hade hamnat i samma situation som Alan och hans familj och skulle behöva fly från mitt land då hoppas jag att jag kunde fly till en plats där jag skulle känna mig trygg och där jag skulle välkomnas av människor som ville mig väl.

Efter vårt möte har jag lärt mig mer om flyktingars situation, om asylprocessen i Sverige och har dessutom fått tre nya vänner.

IMG_7591-30

 

Picknick i Brandbergen 12 augusti

Nätverket Ett Öppet Haninge anordnar picknick i Brandbergen!

Vi är många som bott länge i Haninge och vi är många som är nya i Haninge. Vissa av oss kommer från andra delar av Sverige, andra kommer från andra delar av världen. Vare sig du är ny eller gammal i Haninge så är du kanske sugen på att lära känna nya vänner? Kom då i så fall till picknicken och lär känna dina grannar!

IMG_20170724_182155-fixed

Det är en klassisk picknick/kafferep/knytkalas: ta med kaffe/te eller annan alkoholfri dryck, sallader, piroger, frukt, bakverk eller liknande. Du får gärna göra lite extra och bjuda andra på dina delikatesser! Det är extra uppskattat om något är vegetariskt, vegansk och/eller glutenfritt 🙂

Ta gärna med boule-set, kubb-spel, broderi, fotboll eller annat roligt.

Picknicken håller på 15:00-18:00 vid dansbanan i Brandbergen. Dansbanan har en loppis fram till 15:00 samma dag så om du vill fynda så kan du komma lite tidigare och se vad folk säljer. Om det blir dåligt väder är vi inne på dansbanan.

IMG_20170724_183333-fixed

Om nätverket Ett Öppet Haninge

Nätverket Ett Öppet Haninge kom till för att visa på att vi är många som vill att Haninge ska vara en öppen kommun och att vi välkomnar nya Haningebor. Vi tycker att det är självklart att Haninge är solidariska genom att ta sitt ansvar och ta emot de nyanlända som blivit anvisade till Haninge från staten. Vi vill skapa mötesplatser och sprida information om de integrationsinsatser som görs av kommunen, föreningar och privatpersoner.

Läs mer om Ett Öppet Haninge här: https://ettoppethaninge.wordpress.com/
https://www.facebook.com/ettoppethaninge/

Läs mer om vad dansbanan i Brandbergen anordnar för aktiviteter här:
https://www.facebook.com/Dansbanan-i-Brandbergen-117682654974515/

Var med i volontärgrupp för att välkomna nya Haningebor

Röda korset har en lång historia av flyktingarbete och integration. Röda korset har en väldigt bred verksamhet som utförs av betald personal och av volontärer. Det handlar om allt från att stödja människor i flyktingläger i andra länder och jobba med livräddning på Medelhavet till att baka bullar till mötesplatser och att hjälpa till med svenskaträning.

röda-korset-arbete2

Under 2015 sökte 162 000 människor asyl i Sverige. Många av de som flytt kommer från Syrien, Afghanistan eller Irak, länder som är söndertrasade efter krig.

röda-korset-arbete3

Vi i Ett Öppet Haning fick reda på att Röda korset håller på att starta upp en grupp av volontärer som kan hjälpa de nya Haningeborna med att komma tillrätta. Så vi bad Matts Wallin som är gruppens kontaktperson att berätta mer.

Samuel:

Kan du berätta mer om de nya Haningeborna. När flyttar de in? Hur är det med bostäder?

Matts:

Haninge kommun har åtagit sig att anordna boende för flyktingar som har fått asyl i Sverige och försöker lösa boendefrågan på flera olika sätt. Den dominerande lösningen är att bygga modulbostäder på flera platser inom kommunen och upplåta dessa åt de nya invånarna men även till kommunens ungdomar.

Inflyttningen har nu påbörjats, i de första bostäderna och kommunen vill nu satsa på ett bra mottagande av de nya invånarna tillsammans med volontärer ute i de olika kommundelarna. Under 2017 ska Haninge ta emot 276 personer som fått uppehållstillstånd.

Samuel:

Hur kommer det sig att Röda korset gör det här?

Matts:

För oss i Röda Korset är det självklart att stå upp för de som behöver stöd i vårt samhälle oavsett religion, nationalitet eller annat. Österhaninge Röda Korskrets huvudinriktning är mot invandrare och äldre. Vi försöker aktivt att arbeta mot främlingsfientlighet och rasism.

Vi har sedan många år en omfattande verksamhet med läx- och språkhjälp på två platser i kommunen, Brandbergens skola och Kulturhuset i Handen. Över 20 frivilligledare är engagerade och vi har ett stort antal besökande varje vecka. Kretsen bedriver sedan flera år en Second Handbutik på Runstensvägen, vilken kan vara ett bra alternativ för att inhandla saker för sitt nya boende i kommun.

Att bilda en volontärgrupp här i Handen känns därför ganska självklart och att tillsammans med kommunen försöka skapa ett bra mottagande av våra nya invånare. Vi har därför startat en grupp med idag åtta frivilliga, de flesta från Röda Korset men även andra.

Samuel:

Vad kommer hända nu? När är nästa möte?

Matts:

Vi i volontärgruppen har kommit fram till ett inledningsvis bjuda in nya Haningebor till ett Öppet Hus den 7 och 21 augusti kl 13 till 16 i vår lokal på Runstensvägen 22. Vi startar med dessa möten för att informera om vår verksamhet i Röda Korset, skapa kontakter och göra oss en uppfattning om behov och intressen.

Vi i är även några i gruppen som tänker att söka upp de nya innevånarna på plats för att hälsa dem välkomna.

Samuel:

Om man vill hjälpa till, hur gör man då? Tar det mycket tid?

Matts:

Att engagera sig i människor och ge stöd är för mig bland det viktigaste man kan göra och som frivillig bestämmer man hur mycket tid och ork man kan bidra med. Vår volontärgrupp har träffats en gång och inget nytt möte är inbokat men vi kommer att vara på plats vid de Öppna husen som vi har inbjudit till.

Det vore kul om flera vill delta i volontärarbete och har du frågor eller har andra funderingar så här gärna av dig till mig som är gruppens kontaktman.

matts-wallin

matts.wallin@bredband.net

Samuel:

Tack för all information!